Avslutade nyss min lilla gråtstund till One tree hill. Mitt absoluta favorit program i alla lägen. Så fint, äkta och känslosamt. Jag må vara en riktigt cryer som gråter till i stort sätt allt jag ser men med oth är det annorlunda. Dom lyckas pricka in dom där känsliga punkterna i varje jävla program. Jag vill ge Mark Schwahn som är skaparen utav den här serien en fet blöting rätt på mun. Han är ett geni.

Efter att ha youtubat lite klipp på det fina paret ovan så vet jag hur hela den här Clay and Quinn händelsen slutar...... Vill berätta men det vore ju inte så schysst av mig eller hur? Så jag håller tyst.