Jag har gått in i en riktig svacka nu. Livet rullar på fint och jag har till 99% fått jobb på hela två olika ställen så jag borde vara glad, men trots det så känns allt så jävla värdelöst.

Först av allt så askyr jag min skola så extremt mycket. Jag trivs inte. Vore det inte för att jag har Jessica i skolan så hade jag nog inte ens gått dit överhuvudtaget. Allt och alla fuckade när vi blev flyttade från Hässelby till Riddarfjärden. Just saying.
För det andra så har jag inte träffat varken Ida eller Malin på hur länge som helst. Ida är och leker afrikan i Afrika och Malin har varit snowboard-brud i Norge. Att få träffa dom snarast är ett måste för mig. Min drivkraft.
Och för det tredje så försöker jag fixa och planera så gott det går med resan till London med Emilia och Jessica, men det går inget vidare vilket drar ner på mitt humör rejält. Om det blir av så skulle jag kunna leva på den upplevelsen hela livet, men det verkar inte räcka för nån däre uppe verkar inte vilja att det ska ske... Burst my bubble bara... Gör det!