Det roliga med Ida är att man alltid skrattar åt henne, alltid


När man är trött på vardagen

I söndags när jag hängde med Ida och kollade på hennes lillasysters innebandymatch så passade även Ida på att storshoppa schampoo och balsam. Vi snackar alltså inte en, inte två, utan tio flaskor om inte mer. Det hela ledde oss i alla fall in på frågan varför man använder schampoo först. Svaret är ju hyffsat självklart. Min syn på det är att schampoo gör håret rent och balsam gör det lent, det är ganska logiskt så varför konstra till det?
Men eftersom jag är en b-rud att räkna med så tog jag mig an utmaningen att prova på det omöjliga.
Jag ställde mig i duschen och bestämde mig för att ta balsam först och sen schampoo. Bara för och se om det kanske, kanske skulle ske något exemplariskt radikalt. En förändring av inget alls eller en stor tova jag aldrig någonsin skådat förr, bara något litet jag faktiskt kunde känna att jag åstadkommit av inget alls. Inget hände. Absolut ingenting. Förutom att jag var tvungen att ta balsam två gånger, bara för att.


Without youtbe there would be a random sexy dude walking around in Canada


21.39


LET THE BASS KICK IN

Igår så åkte jag hem to my african love och kollade på bilder från hennes resa och fick höra allt hon upplevt. En kvällspromenad över savannen var vardagsmat för hennes del. Coolt med stort C. Ida hade gärna stannat kvar i Afrika men min lycka är maximal över att hon är hemma. Fram mot kvällen så ställde hon sig i köket och lagade en stor middag till hela stora familjen + mig och Emil, det var gott, likså efterätten. Och strax innan jag skulle åka hem så lyckades vi övertala Emil att vi fick klippa honom. Jag tog fram rakaparaten och började raka sidorna på honom men pappa kom och hämtade mig precis då så jag fick inte se resultatet... (Sätter en hundring på att det slutade med att han rakade av alltiohoppa hehe).

Ikväll är det fredag (välkommen kära helg) men jag ska bara vara hemma och ta det lugnt. Skönt. Jag kom nyss hem från en familj här i närheten där jag var på ett litet "möte" ang. passning utav deras son på snart två år. Dom var hur trevliga som helst och lillkillen var en riktigt charmör. Jag är helt säker på att det kommer gå kanon att hjälpa dom och jag ser fram emot det som fan!

Allting rullar på så fint nu i livet och jag är jävligt nöjd med det. Det är så skönt när man kommer ur en svacka och allt bara fungerar som man vill. Hallelujah! Praise the lord!! Yiiiha


Another thursday morning

Om det är något som jag verkligen hatar så är det när man glömmer hörlurarna till iphonen hemma. Får inte jag starta min morgon med musik så är hela min dag förstörd! Fml. (P.s Efter skolan så ska jag hem till en efterlängtad tjej och kolla bilder från Afika! Yiiiha!)

22.45


Ord som beskriver min dag

  • 06.30
  • Vakna med The Voice
  • Frukost
  • Buss
  • Tunnelbana
  • Kallt
  • Skola
  • Hemlängtan
  • Lunch
  • Äckligt
  • Svenska
  • Hemfärd
  • Hungrig
  • Middag
  • Ida
  • Tv
  • Sofia's änglar (gråta)
  • Dator
  • Musik
  • Plastikdoktor 90210
  • Sova

3 år



Kikade in på min gamla blogg och hittade det här inlägget från början av 2008. Tänk vad rätt man kan ha!


Ibland gråter man inte för att man frenetiskt måste, utan för att man vill kunna säga "jag har gråtit färdigt nu"

Jag går in på Michela Fornis blogg för att kunna relatera till någon utav alla hennes vackra texter om livet. Allt jag får läsa om är långa fina texter om hennes familj. Thank you god, där fick du allt till det va.


Dream big

I torsdags så var jag på möte Ang. Au Pair på Cultural Care's kontor på strandvägen. När jag kom dit så vart jag direkt varmt välkomnad utav Maria som var handledare, hon var en sån härligt öppen människa som pratade på en massa och bad oss att fråga frågor hela tiden, vilket kändes bra. Första delen av mötet så fick vi sitta och kolla på bilder från Marias 1½ år i staterna samtidigt som hon berättade ALLT om Au Pair livet och informerade oss om minsta lilla. Vi gick igenom alla kriterier och ställde frågor om det var nått vi undrade. Efter ca 40 minuter så kom hennes fem kollegor som sedan hjälpte till med intervjuerna. Jag såg genast en tjej som jag tyckte såg vanlig och snäll ut som jag bestämde mig för att bli intervjuad av, så jag väntade tills hon var ledig och reste mig sedan fort upp när hon kom tillbaka så att hon såg att jag ville följa med. Vi gick iväg till en annan byggnad och in på ett ljust litet kontor. Måste jag säga att jag var nervös?
Första delen av intervjun var på svenska och då ställde hon bara alla sorts frågor du kan tänka dig. Allt verkligen. Men framförallt ledfrågor som "Varför vill du bli Au Pair?", "Varför tror du Au Pair jobbet passar dig?", "Vad har du för erfarenhet av barn?" osv. Den andra delen var på engelska och då ställde hon yttligare 20 frågor som liknande dom hon hade ställt på svenska. Allt flöt på skitbra och jag var så svinigt nöjd när jag sedan gick ut ur dörren och började gå mot tunnelbanan. Jag kunde inte sluta le, för jag kände verkligen att jag gjort mitt bästa och visat den absolut bästa sidan utav mig själv.

Den här intervjun har ingenting att göra med om jag får bli Au Pair eller inte (så länge jag inte har en prick i registret eller något) utan det var mer för att få en hint om vem jag är som person. Och somsagt så kändes allt skitbra när jag gick därifrån och nu är jag omöjligt ännu mera taggad på den här upplevelsen. Keep following your dreams people!


Mamma Jessica



Tittia vilken fin karta Jessica har gjort till mig. Jag känner mig aningen vilsen i stan ibland, jag kan inte namnen på gatorna i stan. Jag vet vart dom ligger men namnet klickar inte. Jag är helt ärligt nu när jag säger att jag lärde mig vilken av alla gator som är Drottninggatan för bara några veckor sen. Lite smått confused sådär.
Åter till Jessica. Såhär gör hon alltid, alla dessa små kartor alltså. Min extramamma, utan tvekan. (Love you for that!). Men nu börjar jag få lite brådis, jag ska strax bege mig mot Cultural Care's kontor. Peace!


Torsdag

Sitter just nu i fotosalen med Jessica och Malin.. Vi chillar lite sådär. Jag har slutat för dagen men Jessis och Mallan har en lektion kvar som dessvärre börjar om flera timmar. Typ. Så jag stannar kvar här med dom och håller dom sällis (även fast vi sitter typ 100 meter ifrån varandra just nu) och sen när deras lektion börjar så ska jag försöka underhålla mig tills klockan fem då jag ska på ett möte med Cultural Care ang. Au Pair i USA. Spännande, spännande. Får se hur allt detta slutar, men just nu är jag riktigt förväntansfull. Det ska bli kul.   

Jag tänkte bjussa på lite sköna bilder från photobooth, men programet fungerar inte ens på den här datan. Måste jag säga att jag ogillar Mac hyffsat mycket? Hehe.

Belive me when I say

Jag är den som känner efter, så man vet vad man tycker och tänker egentligen. Ibland låter jag känslorna ta över och ibland nonchalerar jag dom tills det inte går längre. Dom kommer alltid tillbaka som en överraskning. Precis som en julklapp. Och vips så har jag satt igång mitt tankesystem igen. Och så börjar det om. Jag tänker, känner efter, förtränger och så kommer det tillbaka och biter mig i rumpan när jag minst anar det. Som en ond cirkel. Men en sak vet jag och det är att utan motgångar så finns det heller inga framgångar. Det var allt för mig idag, nighty.


Even the best falls down sometimes

Jag har gått in i en riktig svacka nu. Livet rullar på fint och jag har till 99% fått jobb på hela två olika ställen så jag borde vara glad, men trots det så känns allt så jävla värdelöst.

Först av allt så askyr jag min skola så extremt mycket. Jag trivs inte. Vore det inte för att jag har Jessica i skolan så hade jag nog inte ens gått dit överhuvudtaget. Allt och alla fuckade när vi blev flyttade från Hässelby till Riddarfjärden. Just saying.
För det andra så har jag inte träffat varken Ida eller Malin på hur länge som helst. Ida är och leker afrikan i Afrika och Malin har varit snowboard-brud i Norge. Att få träffa dom snarast är ett måste för mig. Min drivkraft.
Och för det tredje så försöker jag fixa och planera så gott det går med resan till London med Emilia och Jessica, men det går inget vidare vilket drar ner på mitt humör rejält. Om det blir av så skulle jag kunna leva på den upplevelsen hela livet, men det verkar inte räcka för nån däre uppe verkar inte vilja att det ska ske... Burst my bubble bara... Gör det!


Baby you're a challenge

Igår sov jag länge, åt en macka, duschade, fixade mig och fick sen skjuts hem till Mickis utav pappa. Väl hos Mickis så vart det mer fix och trix, en god middag och sen en lång pratstund samtidigt som vi drack några cider. Runt åtta så fick vi skjuts in till bromma där vi mötte Linda och åkte sedan raka vägen till cashbar där vi mötte favorit killarna. Efter några öl så tog vi vårat pick och pack och åkte till Ego där vi stannade tills stängning. Det var jävligt dött i början med kom igång ordentligt mot slutet. Fulla killar, "Bo Laget/Bo K/ Bo Ck/ Bo Nde" (bara Mickis fattar), gratis dricka och ett fyllestrul får representera kvällen.

Idag mår jag prima fast jag fick i mig en del igår. Lucky me (att jag mår bra alltså). Men trots det så har jag bara chillat hela dagen lång. Nu på kvällen så har jag kollat på One tree hill, ätit middag och tjaffsat med mamma. Haha.
I morgon börjar skolan vilket känns helt sjukt. Efter två månader borta från skolan så kan man tro att jag tycker att det ska bli skönt att få komma tillbaka, men nej helst av allt så vill jag bara ta studenten NU och slippa allt som har med riddarfjärden att göra. Det absolut enda jag såg fram emot med att börja igen var att få träffa Jessica, men hon är i GBG och lever loppan så henne får jag ändå inte träffa. Fuckfuckelifuckfuck. Men jag har bara mentorstid på 30 min i morgon och jag funderar på att skita i den...... Det börjar bra, det börjar bra.


Keep life beautiful

Jag och mamma har suttit hela kvällen och fifflat ut mina extensions. Inte så jävla lätt kan jag tala om. Det är verkligen smärta på hög nivå. AJ. Men det är det värt för i morgon åker det in nytt hår. Långt, fräsht och inte det minsta slitet. Ni som inte är lika beroende av hår vet inte hur det känns men bra känns det i alla fall haha. Det som är hemskt med det här är att jag mycket väl skulle kunna gå utan extensions, jag behöver inte det längre vilket jag behövde förut. Men nu handlar det inte om att behöva, nu handlar det om att jag är besatt. Too bad. Men å andra sidan så är det mycket snyggare med långt hår så skitsamma, varför whina?

Nu ska jag lyssna på lite musik och sen blir det sängen, tidig uppgång i morgon people! Sleep tight

Min dag

  • Vaknat upp med en värre förkylning idag än vad jag somnade med igår.
  • Försökt äta men det gick inget vidare.
  • Kollat på Ellen Degeneres.
  • Planerat långprommis med mamma.
  • Bråkat med mamma.
  • Följde inte med ut på promenad.
  • Kollat härliga klipp på YT. 
  • Fått omöjligen ännu mera bieberfever.
  • Lyssnat på musik.
  • Surat över att min plattång ligger hemma hos Rebecka i Sickla.
  • Haft ångest över att jag måste ringa min frisör och boka tid för nya extensions.
  • Haft ångest över att jag måste lägga mina sista pengar på nya extensions.
  • Tänkt på helgen.
  • Längtat till helgen.
  • Varit sur över att jag förmodligen kommer vara sjuk i helgen också.
  • Gråtit en skvätt över att skolan drar igång igen nästa vecka.
  • Varit glad över att det känns som vår ute.
  • Längtat till sommaren.
  • Kommit på att jag är svinhungrig.
  • Ska försöka äta nu. Peyz!

I told you i'm not bulletproof

Idag och jag gått runt här hemma och tyckt synd om mig själv. Jag är så inåt helvete jävla sjuk, ni anar inte. Jag går och bär på en sån här riktigt seg och jobbig jävla förkylning som har anlänt till min kropp just för att retas och det lyckas den med. Fan vad dåligt humör jag är på. Just nu vill jag bara ha helg och köra en eller kanske två riktigt sköna utgångar. Är så sugen. Även fast förkylningen från helvetet har tagit över min kropp.

Dom få stunder idag som jag inte har suttit och tyckt synd om mig själv så har jag läst igenom ett par Au Pair bloggar. Till er som är lite intresserade utav detta kan jag tipsa om den här bloggen där en tjej har länkat riktigt många bloggar. Notera att jag har läst igenom i stort sätt alla som är länkade på den sidan nu. Jag är så taggad på att ge mig iväg på denna resa, men det är ett bra tag kvar tyvär.


Sometimes it's hard

Du. Fortfarande du. Och det retar mig så jävla mycket att det är så.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0